<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Mobile Foresight &#187; Branschlivscykeln</title>
	<atom:link href="http://www.mobileforesight.com/category/branschlivscykeln/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.mobileforesight.com</link>
	<description>Jonas Linds blogg om innovationer, affärsmodeller, trender och annat som driver telekom/media-sektorn framåt</description>
	<lastBuildDate>Fri, 28 Oct 2011 07:58:45 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>De okända japanska vinstmaskinerna – världsledande komponenttillverkare</title>
		<link>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/11/okanda-japanska-vinstmaskinerna-komponenttillverkare/</link>
		<comments>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/11/okanda-japanska-vinstmaskinerna-komponenttillverkare/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 19 Nov 2009 18:30:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jonas Lind</dc:creator>
				<category><![CDATA[Branschlivscykeln]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[Trender och omvärldsförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[komponenttillverkare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mobileforesight.com/?p=1052</guid>
		<description><![CDATA[<p>Nyligen hade The Economist en utmärkt artikel om framgångsrika medelstora japanska företag som är världsledande i proprietära högteknologiska komponenter. Eftersom deras unika kunnande är så svårt att replikera kan de åtnjuta stabila och mycket höga vinster år efter år.</p>
<p>Artikeln nämner ett flertal exempel på företag som i Japan kallas chuken kigyo (starkt medelstort företag). Till exempel, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nyligen hade The Economist en utmärkt <a href="http://www.economist.com/displaystory.cfm?story_id=14793432">artikel</a> om framgångsrika medelstora japanska företag som är världsledande i proprietära högteknologiska komponenter. Eftersom deras unika kunnande är så svårt att replikera kan de åtnjuta stabila och mycket höga vinster år efter år.</p>
<p>Artikeln nämner ett flertal exempel på företag som i Japan kallas <em>chuken kigyo</em> (starkt medelstort företag). Till exempel, det okända företaget Nidec tillverkar 75% av mikro-motorerna till hårddiskar i datorer. Japan Steel Works är det enda företag som kan göra de stora reaktortankar i ett stycke vilka innesluter radioaktiviteten i ett kärnkraftsverk. Det är bara detta företag som har teknologin för att smida ett 600 ton tungt göt till den kritiska 150 miljoner dollar dyra reaktortanken. Det japanska företaget Murata har 40% av världsmarknaden för kondensatorer och företagets marginaler (alla deras affärsområden) ligger på runt 50%. Shimano tjänar omkring 1,5 miljard dollar per år på att leverera 60-70% av världens cykelväxlar och bromsar. Covalent kontrollerar 70% av marknaden för kolborstar till elmotorer. Ett litet antal japanska företag är oersättliga i fyra kritiska steg i processen att tillverka datorchips (wafer processing; thin-film formation; coating, lithography &amp; developing; contact &amp; packaging). Dessa företags framgångar är en fallstudie för management-teorin och de har värdefulla insikter för oss andra.</p>
<p>Vad dessa företag illustrerar är att det kan vara mycket vinstgivande att producera en kritisk komponent (eller modul) som bygger på proprietärt kunnande om du är ledande på världsmarknaden.</p>
<p>De japanska <em>chuken kigyo</em> företagen tar idén att skydda sitt unika kunnande till extremer. De äger ofta sina egna leverantörer och en del företag tillverkar sin egen produktionsutrustning för att upprätthålla en djup förståelse av sin teknologi. Kunnandet om teknologin är oartikulerat (tyst) och inte formaliserat. Den ackumuleras genom att arbeta med samma kollegor i många år. Något som skapar en barriär för rivaliserande företag. Detta är också varför dessa företag försöker upprätthålla livstidsanställningar.</p>
<p>En annan bidragande faktor till deras framgångar kan hittas i den japanska kulturen. En stark betoning av kvalitet, struktur och excellens genomsyrar det japanska samhället. Det finns ett rätt sätt att göra även triviala saker som att slå in presenter och brygga te och en väg för att lära sig mästerskap i detta genom total koncentration och uppmärksamhet på detaljer. En arbetskraft som växt upp med denna uppsättning värderingar är naturligtvis en tillgång för företag som strävar efter att excellera i komplicerade teknologier.</p>
<p>De tyska <em>Mittelstands</em> är ett annat exempel på framgångsrika medelstora företag som utnyttjar unikt kunnande och förmågor på ett liknande sätt. Egenskaper i den tyska kulturen som betoningen av kvalitet, hållbarhet, ordning, struktur, hantverksskicklighet och noggrannhet med detaljer är något som använts för att förklara framgångarna för <em>Mittelstands</em> och är slående lika det japanska värdesystemet.</p>
<p>Slutsatsen av detta är inte att en strategi byggd på överlägsenhet i företagsunikt kunnande bara fungerar i Japan och Tyskland. Det finns åtskilliga exempel på företag som har lyckats bli ledande inom unika högteknologiska komponenter i resten av världen.</p>
<p>Tyvärr skulle en sådan strategi i vissa länder innebära att man måste kämpa i en uppförsbacke om man går emot den dominerande arbetsetiken och affärsklimatet. Den nödvändiga långsiktigheten blir svår att åstadkomma om kravet på kortsiktiga finansiella resultat tillåts dominera företagets strategiska beslutsfattande. Att förhindra en hög personalomsättning blir ett problem om den kulturella normen är att byta jobb ofta. Om normen är att avskeda personal så fort man tillfälligt tappar intäkter kan företagen inte förvänta sig lojalitet av de anställda. Om ett land har slapp arbetsetik med en bristande respekt för kvalitet, professionalism och service kommer det att bli svårt att motivera anställda att ändra sina arbetsmetoder för att uppnå denna sorts perfektionism.</p>
<p>Ett företag som vill efterlikna denna strategi av överlägsenhet i företagsunikt kunnande bör kritiskt analysera de kompetenser och förmågor de har tillgängliga innan de försöker genomföra detta. Till exempel, denna strategi kan fungera i Sverige men jag skulle vara bekymrad över den bristande respekten för noggrannhet i detaljer och den avslappade arbetsetik som genomsyrar delar av den svenska arbetsmarknaden.</p>
<p>Hursomhelst, jag tror inte på kulturell determinism. Nackdelar kan övervinnas och företag i andra länder kan kopiera det bästa av de framgångsfaktorer som skapat <em>Mittelstand</em> och <em>chuken kigyo</em>.</p>
<p>Pingat på <a href="http://intressant.se/intressant">Intressant</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/11/okanda-japanska-vinstmaskinerna-komponenttillverkare/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tech-sektorn – en trött basindustri</title>
		<link>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/02/techsektorn-basindustri/</link>
		<comments>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/02/techsektorn-basindustri/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 19 Feb 2009 15:56:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jonas Lind</dc:creator>
				<category><![CDATA[Branschlivscykeln]]></category>
		<category><![CDATA[Trender och omvärldsförändringar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mobileforesight.com/sv/?p=9</guid>
		<description><![CDATA[<p>Ibland får jag känslan av att alla vi som verkar inom tech-sektorn (IT, telekom, mobil, nya media) är offer för en kollektiv illusion. Vi vill gärna se vår egen industri som mer avancerad än den övriga ekonomin. Mer innovativ, högre löner, mer wow-faktor. Obegripligt svår för utomstående. Vi är industrin som bryter ny mark, som [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ibland får jag känslan av att alla vi som verkar inom tech-sektorn (IT, telekom, mobil, nya media) är offer för en kollektiv illusion. Vi vill gärna se vår egen industri som mer avancerad än den övriga ekonomin. Mer innovativ, högre löner, mer wow-faktor. Obegripligt svår för utomstående. Vi är industrin som bryter ny mark, som består av snabbväxande startups, som bygger framtidens teknologiska lösningar. Eftersom branschens egen PR-bild är väldigt smickrande är det svårt att se de fakta som talar emot denna.</p>
<p>För att ta några exempel. Datorn har hunnit fylla 60 år och delar av industrin har kommit långt in i mognadsfasen av sin livscykel och liknar nu vilken mogen bransch som helst. Jag tänker på konsultjättarna som EDS, Accenture och IBM Professional Services. Andra exempel är PCn (OS, tillverkning, distribution) och de jättelika mjukvaruplattformarna som SAP. Teleoperatörerna har varit i denna fas mycket länge och nu börjar även deras leverantörer som Ericsson med sitt snabbväxande affärsområde Ericsson Professional Services att komma dit. I denna del av industrin är ledorden storskalighet, fabriksmässighet, rutiner, inkrementella processförbättringar och fokus på kostnadskontroll. Och även företag som Microsoft och Oracle är faktiskt över 30 år gamla.</p>
<p>I OECD-länderna är den digitala infrastrukturen redan på plats och utrullad. Mobilpenetrationen ligger snart nära 100 procent, tillgången till Internet och PC är snart lika självklar som TV-innehavet var i slutet av 1900-talet. Alla företag har sedan länge infört IT/telekom för sina verksamhetskritiska system.</p>
<p>De stora produktivitetsvinsterna av dagens IT/telelösningar är redan inhämtade. Vilket företag tror att de kan få radikala genombrott och konkurrensfördelar av att SAPs system om 10 år är så dramatiskt mycket bättre än idag? Är PCn 2009 så dramatiskt mycket bättre än PCn 1999? Hur många år sedan var det som företagens tjänstemän slutade att vara kedjade vid sina skrivbord under fasta arbetstider för att kunna vara nåbara via telefon? Någon som minns?</p>
<p>Samtidigt bubblar och fräser det på innovationsfronten. Bara för att tech-sektorn idag förvaltar en jättelik installerad bas av komplexa legacysystem som blivit ekonomins infrastruktur innebär det inte att teknikutvecklingen avstannat. De radikala innovationerna och viktiga genombrotten finns men sker i nischer och nya tillämpningar, inte i bättre ekonomisystem eller snabbare bussar på PC:ns moderkort.</p>
<p>Stora delar av sektorn är idag en fabrik som tyngs ner av legacyproblematik och de enorma problemen med att styra en storskalig verksamhet som dessutom är väldigt komplex. Skillnaden är att det som är en basindustrin 2009 ligger på en högre kunskapsnivå än 1909 års fabriker, gruvor och järnvägar. Windows Update eller nya releaser av SAPs mjukvara må vara avancerat men det är fel ställe att leta efter viktiga innovationer och framtidens nya teknologier.</p>
<p>Det är en paradox att man både hittar framtidens genombrott och den trötta basindustrin inom samma sektor. Att vi inte riktigt ser den stora elefanten mitt i rummet beror på att den inte passar med det som vi framtids- och omvärldsanalytiker kallar för den mentala kartbilden. Vår mentala kartbild skapar blinda fläckar (blind spots) som gör att vi missar vissa omvärldsförändringar även när de är fullt synliga.</p>
<p><strong></p>
<p></strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/02/techsektorn-basindustri/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

