<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Mobile Foresight &#187; Affärsmodeller</title>
	<atom:link href="http://www.mobileforesight.com/category/affarsmodeller/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.mobileforesight.com</link>
	<description>Jonas Linds blogg om innovationer, affärsmodeller, trender och annat som driver telekom/media-sektorn framåt</description>
	<lastBuildDate>Fri, 28 Oct 2011 07:58:45 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Blue Ocean Strategy – lika substanslös som 2005</title>
		<link>http://www.mobileforesight.com/sv/2011/01/blue-ocean-strategy/</link>
		<comments>http://www.mobileforesight.com/sv/2011/01/blue-ocean-strategy/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 27 Jan 2011 16:39:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jonas Lind</dc:creator>
				<category><![CDATA[Affärsmodeller]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[managementgurus]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mobileforesight.com/?p=1310</guid>
		<description><![CDATA[<p>Nyligen läste jag om boken ”Blue Ocean Strategy – skapa nya marknader utan konkurrens” från 2005. Jag var skeptisk då och en omläsning bara förstärker mitt första intryck. Boken är mest en sammanställning av existerande modeller och teorier blandat med lite sunt förnuft. Jag vill dock ge författarna en eloge för all hype de lyckats [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nyligen läste jag om <a href="http://www.amazon.com/Blue-Ocean-Strategy-Uncontested-Competition/dp/1591396190/ref=sr_1_1?s=books&amp;ie=UTF8&amp;qid=1296081042&amp;sr=1-1">boken</a> ”Blue Ocean Strategy – skapa nya marknader utan konkurrens” från 2005. Jag var skeptisk då och en omläsning bara förstärker mitt första intryck. Boken är mest en sammanställning av existerande modeller och teorier blandat med lite sunt förnuft. Jag vill dock ge författarna en eloge för all hype de lyckats skapa kring bokens titel. Vem vill inte segla in i en ny stor oöppnad marknad utan konkurrenter – en blå ocean?</p>
<p>Problemet är att sättet att nå den blåa oceanen är generiskt. Det bygger inte på någon ny modell eller teori med stöd i empirisk forskning liknande Omstörtande Innovationer (Christensen), Crossing The Chasm (Moore) eller Konkurrenstrategi (Porter). Bokens centrala budskap är långt ifrån banbrytande. Hitta en ny marknad. Förstå kundernas verkliga behov. Skapa nya branschdefinitioner. Ganska enkelt.</p>
<p>I och för sig är deras råd ändå vettiga. Exempelvis, titta på vad de kallar värdeinnovationer, vilket är ett annat sätt att säga att din innovation måste vara relevant och värdefull för kunderna. Det ska inte vara teknologisk briljans som självändamål.</p>
<p>Boken presenterar också en strukturerad modell för hur man ska definiera om sin nuvarande affär. Det första steget är att identifiera de relevanta prestandafaktorer som definierar konkurrenssituationen. Med dessa faktorer ritar man upp en strategibild, i vilken ditt erbjudande (”värdekurva”) plottas in tillsammans med dina konkurrenters. Steget därefter är att leta efter sätt att ändra erbjudandet till kunderna genom att tillämpa vad de kallar de fyra åtgärderna.</p>
<p>För varje faktor i värdekurvan ska man sen fundera på om det går att: 1) eliminera en faktor som tas för given i branschen, 2) reducera en prestandafaktor långt under den givna branschstandarden, 3) höja en faktor en bra bit över vad branschen tar för givet, eller 4) skapa en ny faktor som aldrig har erbjudits tidigare. Sammanfattningar av resten av boken finns på Slideshare <a href="http://www.slideshare.net/jessestarmer/blue-ocean-strategy-summary-61974">här</a>, <a href="http://www.slideshare.net/jeffmcneill/blue-ocean-strategy-method-templates">här</a>, <a href="http://www.slideshare.net/pageman/blue-ocean-strategy-86147">här</a> och <a href="http://www.slideshare.net/pchitchai/blue-ocean-strategy-bos-258800">här</a>.</p>
<p>Ett exempel från boken är det sätt som <a href="http://www.blueoceanstrategy.com/abo/netjets.html">NetJets</a> definierade om marknaden för affärsjet. Innan NetJets hade affärsresenärer bara valet mellan att äga ett eget affärsflygplan eller köpa business- eller förstaklassbiljetter. När JetNets introducerade delägande i flygplan kunde kundföretagen reservera ett affärsjet från NetJets pool med mycket kort varsel på samma sätt som från en bilpool. NetJets kunde erbjuda bekvämligheten av att äga ett eget flygplan till nästan samma kostnad som vanliga fullpris flygbiljetter. Figuren nedan illustrerar strategibilden för NetJets jämfört med vanliga flygbolag och att äga ett eget affärsjetplan.</p>
<p><a href="http://www.mobileforesight.com/sv/wp-content/uploads/2011/01/Blue-Ocean-NetJets.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-1297" title="Blue Ocean NetJets" src="http://www.mobileforesight.com/sv/wp-content/uploads/2011/01/Blue-Ocean-NetJets.jpg" alt="" width="700" height="596" /></a></p>
<p>Som vanligt i den populära managementlitteraturen, har författarna samlat framgångsrika case och använder sen dessa som exempel på Blue Ocean Strategy. Det vill säga, efter att en ny strategi bevisat sig vara framgångsrik, klämmer författarna in den i sin modell och hävdar att det var en Blue Ocean Strategy. Detta gränsar ibland till löjliga, till exempel när de använder exemplet med hur den nya polischefen Bill Bratton lyckades vända New York-polisen 1994 som ett exempel på en Blue Ocean Strategy. Fallstudien av hur <a href="http://www.blueoceanstrategy.com/abo/nypd.html">NYPD</a> lyckades att radikalt förbättra sina resultat med en oförändrad budget är inspirerande men lärdomarna handlar om ledarskap och att övervinna internt motstånd. Inte om Blue Ocean Strategy. Jag störs av att författarna expanderar termen till att innefatta alla framgångssagor som en Blue Ocean Strategy. Det är slappt tänkande.</p>
<p>Pingat på <a href="http://intressant.se/intressant">Intressant</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mobileforesight.com/sv/2011/01/blue-ocean-strategy/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Net Neutrality: AT&amp;T stoppar vissa trafiktyper i sina mobilnät</title>
		<link>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/05/net-neutrality-att-mobilnat/</link>
		<comments>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/05/net-neutrality-att-mobilnat/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 06 May 2009 22:34:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jonas Lind</dc:creator>
				<category><![CDATA[Affärsmodeller]]></category>
		<category><![CDATA[Mobilindustrin]]></category>
		<category><![CDATA[Telekom 2.0]]></category>
		<category><![CDATA[at&t]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[nätneutralitet]]></category>
		<category><![CDATA[Net neutrality]]></category>
		<category><![CDATA[telekompaketet]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mobileforesight.com/sv/?p=351</guid>
		<description><![CDATA[<p>I kritiken kring EUs telekompaket har många fruktat att principen om nätneutralitet är på väg att överges. Exempelvis har TeliaSonera sedan länge blockerat VoIP och fildelning i sina billigare abonnemang Mobilsurf Bas och Mobilsurf Alltid.</p>
<p>Nu har även AT&#38;T begränsat sin mobila datatrafik. I de nya användarvillkoren säger AT&#38;T att det är tillåtet att websurfa, använda [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I kritiken kring <a href="http://www.svd.se/nyheter/politik/euvalet2009/artikel_2846173.svd">EUs telekompaket </a>har många fruktat att principen om nätneutralitet är på väg att överges. Exempelvis har TeliaSonera sedan länge blockerat VoIP och fildelning i sina billigare abonnemang Mobilsurf Bas och Mobilsurf Alltid.</p>
<p>Nu har även <a href="http://www.wirelessandmobilenews.com/2009/05/att_restricts_and_limits_data_plans.html">AT&amp;T begränsat sin mobila datatrafik</a>. I de nya användarvillkoren säger AT&amp;T att det är tillåtet att websurfa, använda epost och koppla upp sig mot företags intranät. Att ladda ner en musikfil man har betalat för är också tillåtet. Däremot är det förbjudet med applikationer som kräver extrem kapacitet som P2P fildelning, att använda sin smartphone eller netbook som server för applikationer eller att ha program igång som kräver ständig internetuppkoppling. <a href="http://www.dslreports.com/shownews/ATT-Slingbox-3G-Fine-Print-Returns-102184">Mest kritik har AT&amp;T </a>fått för att de stoppar streamad TV till mobilen från konkurrenter som Slingbox samtidigt som de har en egen tjänst AT&amp;T Mobile TV.</p>
<p>Jag är tveksam till detta. AT&amp;T har redan ett tak på 5 GB/mån och om de vill begränsa trafiken ytterligare kan de sätta nya lägre tak och kombinera det med en stegformad taxa.</p>
<p>Det framgår inte om detta är hårda spärrar eller enbart hotfull retorik för att skrämma användare med att deras abonnemang kan stängas av om de missbrukar dessa. Ur ett kundvårdsperspektiv är det naturligtvis vansinne med ett oklart regelverk som kombineras med hot om godtyckliga trakasserier mot kunder som använder sitt abonnemang ”fel”.</p>
<p>Att olika operatörer erbjuder olika paketeringar till olika priser borde inte vara något konstigt. Det som gör <a href="http://www.savetheinternet.com/blog/2009/04/29/att-quietly-updates-its-wireless-plans-again/">debatten om nätneutralitet så infekterad </a>är den befogade rädslan för att internets öppna karaktär ska naggas i kanten på ett sätt som i förlängningen skapar ett slutet nät med massiv censur av kommunikations- och yttrandefriheten och möjligheten att skapa innovationer.</p>
<p>Jag inser att det ligger i operatörernas intresse att kunna segmentera marknaden och ta mer/mindre betalt för tjänster beroende på hur mycket trafik dessa genererar. Men om operatörerna vill kunna genomföra det måste de själva desarmera debatten om Net Neutrality.</p>
<p>De kan göra det på två sätt. Det första är att aggressivt motarbeta alla politiska censurförslag som förs fram från höger och vänster. (Jag tänker mig PR-budgetar i samma storlek som marknadsföringsbudgeten.) Det andra är att acceptera öppna segmenterade affärsmodeller så att telcos inte längre uppfattas som hotande slutna monopolister.</p>
<p>Pingat på <a href="http://intressant.se/intressant">Intressant</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/05/net-neutrality-att-mobilnat/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Det tog fem år – Skype störst i världen</title>
		<link>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/03/skype-storst-varlden/</link>
		<comments>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/03/skype-storst-varlden/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 25 Mar 2009 18:34:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jonas Lind</dc:creator>
				<category><![CDATA[Affärsmodeller]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[Kunder och användare]]></category>
		<category><![CDATA[Telekom 2.0]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mobileforesight.com/sv/?p=199</guid>
		<description><![CDATA[<p>Nya trafikdata från Telegeograhy visar att Skype nu har åtta procent av den internationella rösttrafiken. Detta gör Skype till den största aktören i världen på utlandstrafik (vilket inkluderar både traditionell telekomtrafik och VoIP från Skype och andra). Bara under 2008 växte antalet trafikminuter med 41 procent för Skype och tillväxten lär fortsätta. Och det är [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nya <a href="http://www.telegeography.com/cu/article.php?article_id=27800&amp;email=html">trafikdata från Telegeograhy</a> visar att Skype nu har åtta procent av den internationella rösttrafiken. Detta gör Skype till den största aktören i världen på utlandstrafik (vilket inkluderar både traditionell telekomtrafik och VoIP från Skype och andra). Bara under 2008 växte antalet trafikminuter med 41 procent för Skype och tillväxten lär fortsätta. Och det är bara drygt fem år sedan Skype startade. Kommentarer är överflödiga.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/03/skype-storst-varlden/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Google Voice lanseras, marknaden Verizon missade</title>
		<link>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/03/google-voice-verizon/</link>
		<comments>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/03/google-voice-verizon/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 14 Mar 2009 13:02:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jonas Lind</dc:creator>
				<category><![CDATA[Affärsmodeller]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[Kunder och användare]]></category>
		<category><![CDATA[Telekom 2.0]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mobileforesight.com/sv/?p=206</guid>
		<description><![CDATA[<p>Nästan två år efter att Google köpte företaget GrandCentral har de nu smyglanserat deras ompaketerade tjänster under namnet Google Voice på den amerikanska marknaden. Med Google Voice kan du hantera din telefoni via webben och de har utvecklat ett antal intressanta men ganska självklara tjänster kring vidarekoppling och röstbrevlåda. Google Voice är ett exempel på [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nästan två år efter att Google köpte företaget GrandCentral har de nu smyglanserat deras ompaketerade tjänster under namnet <a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/internet/article539335.ece">Google Voice </a>på den amerikanska marknaden. Med Google Voice kan du hantera din telefoni via webben och de har <a href="http://www.techcrunch.com/2009/03/11/grand-central-to-finally-launch-as-google-voice-its-very-very-good/">utvecklat ett antal intressanta men ganska självklara tjänster </a>kring vidarekoppling och röstbrevlåda. Google Voice är ett exempel på den framväxande marknaden för Telekom 2.0 där det redan finns en hel svärm av startups, exempelvis Blyk, Fring, Truephone, Jott, Jaiku, Lypp, Spinvox, Zyb och Ribbit. En del av dessa har redan blivit uppköpta av stora aktörer som BT, Vodafone och Google.</p>
<p><a href="http://www.nytimes.com/2009/03/12/technology/personaltech/12pogue.html?_r=1">Google Voice </a>centrala erbjudande är ”Ett personligt telefonnummer, hela livet”. Nya kunder får ett nytt telefonnummer som går in till deras server och där man med ett webbinterface kan vidarekoppla samtalet till ett eller flera av sina fasta eller mobila telefoner. Via webben kan man hantera alla sina inkommande voicemail, SMS, missade samtal, osv. via ett gränssnitt som påminner om Gmail (Google säger att en framtida full integration med Gmail är planerad).</p>
<p>Röstmeddelanden på engelska översätts till text och man kan välja att få dessa textade som SMS, email eller läsa de via webben. Det går att styra hur man vill hantera inkommande samtal: ”tryck 1 för att svara, 2 för att skicka ett röstmeddelande, 3 för att lyssna på inkommande meddelande, 4 för att svara och spela in samtalet”. Det går att ha olika hälsningsfraser beroende på om det är ens chef eller ens föräldrar som ringer. Om man vill kan man även blockera samtal till vissa av sina nummer nattetid. Utgående samtal inom USA inklusive konferenssamtal är gratis och de internationella minuttaxorna är mycket billigare än Skype.</p>
<p>Både tekniken och idéerna för detta har funnits länge. Vidarekoppling med *21* har funnits sedan 80-talet (om jag minns rätt), unified mailbox var något det pratades mycket om i slutet på 90-talet och nummerportabilitet har också funnits i ett årtionde.</p>
<p>Om inte teleoperatörerna varit så långsamma med att innovera hade de kunnat göra detta själva, eller köpt GrandCentral för två år sedan. Att Google och alla Telekom2 startups nu springer förbi operatörerna i yttervarv beror på att IP och webben är så mycket mer flexibel för att snabbt få innovationer och ny tjänster på plats. Så länge telekombranschen är fast i ett tänkande där man tror att alla nya tjänster måste byggas in i nätet i industriell skala innan man kan lansera dessa kommer de oundvikligen att bli frånåkta av snabbare aktörer.</p>
<p>Och när telekomindustrin någon gång utvecklar innovativa tjänster lägger de krokben för sig själva genom att bygga slutna egenutvecklade lösningar, låsa in användarna och ta för mycket betalt. Ett exempel är <a href="https://www22.verizon.com/iobi/">iobi från Verizon</a> som lanserades 2004 – ett år före GrandCentral. Tjänsten påminner mycket om GrandCentral/GoogleVoice men är bara öppen för Verizons egna kunder. Deras höga månadsavgifter ($7.95 för privatkunder och $11.95 för företag) hindrar naturligtvis iobi från att bli marknadsledande och Verizon har inte licensierat iobis mjukvaruplattform till andra aktörer. Och för att göra det ännu mer oattraktivt att skaffa iobi förlorar kunderna alla sina personliga data om de säger upp tjänsten.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/03/google-voice-verizon/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Varför havererade visionen om publika W-Lan nät?</title>
		<link>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/02/haveri-vision-wlan/</link>
		<comments>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/02/haveri-vision-wlan/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 26 Feb 2009 15:51:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jonas Lind</dc:creator>
				<category><![CDATA[Affärsmodeller]]></category>
		<category><![CDATA[Bredband]]></category>
		<category><![CDATA[Innovationer]]></category>
		<category><![CDATA[Kunder och användare]]></category>
		<category><![CDATA[Mobilindustrin]]></category>
		<category><![CDATA[Teknologier]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.mobileforesight.com/sv/?p=11</guid>
		<description><![CDATA[<p>Idag är det övertydligt att affärsmodellen med publika Wlan-nät aldrig kommer att leva upp till hypen från 2002-2004. Den dramatiska prispressen på mobil data via 3G/HSPA har slagit undan benen för Wlan-operatörerna. I valet mellan Wlan access lite här och där och nästan fullständig geografisk täckning med en 3G-dongle blir valet lätt.</p>
<p>I det relativa misslyckandet [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Idag är det övertydligt att affärsmodellen med publika Wlan-nät aldrig kommer att leva upp till hypen från 2002-2004. Den dramatiska prispressen på mobil data via 3G/HSPA har slagit undan benen för Wlan-operatörerna. I valet mellan Wlan access lite här och där och nästan fullständig geografisk täckning med en 3G-dongle blir valet lätt.</p>
<p>I det relativa misslyckandet för denna affärsmodell finns det flera viktiga läxor för andra aktörer inom industrin. Om vi går tillbaks till 1999–2002 fanns det ett entusiastiskt intresse för Wlan och möjligheten att skapa en omstörtande innovation (disruptive innovation) som kunde marginalisera de traditionella mobiloperatörerna.</p>
<p>Kärnan i denna hype var en enkel analys där man jämförde kapacitet/kostnad för en Wlan-accesspunkt och en stor 3G basstation. En Wlan-basstation kostade drygt 10 tusen kronor och klarade av att överföra 5,5 Mbit/sekund. En stor 3G-mast kostade en miljon och hade en kapacitet av 4,5 Mbit/sekund. Denna kapacitet skulle delas av alla användare inom mastens täckningsområde, så två streamande surfare som utnyttjade 2,25 Mbit/sekund var åt upp hela basstationens kapacitet. Kostnadsfördelen var dramatisk. 3G var 100 gånger (10.000 procent) dyrare.</p>
<p>Nu var detta i och för sig en förenklad kalkyl. Microbasstationer för 3G kostar inte en miljon. Köper man ett 3G nät finns inbyggt stöd för funktionalitet som roaming, handover, radioplanering, accesskontroll, billing osv. Wlan-operatörerna måste betala för att utveckla lösningar för detta när deras nät blir större och får många användare.</p>
<p>En annan faktor är att Wlan-basstationerna bara täcker ett område med en radie av 30 (inomhus) till 140 meter (utomhus). Geografisk täckning med Wlan kräver massor av accesspunkter. Men även om man lägger till kostnaderna för nätets core system och för att rulla ut ett stort antal Wlan-accesspunkter fanns kostnadsfördelen för Wlan kvar, även om den blev avsevärt lägre än en faktor 100. Och bygger man ett Wlan-nät får man högre kapacitet per kvadratmeter än med 3G.</p>
<p>Så såg världsbilden ut för sju år sedan. Wlan var inne bland IT-kunniga, akademiker och VC-investerare. Wlan omfamnades på ungefär samma sätt som Linux och Open Source. Det var bara telekom-operatörerna och Ericsson/Nokia/Siemens som satt och surade när alla kritiserade deras 3G planer och överpriserna de betalade på 3G-auktionerna. Jag måste erkänna att<a href="http://people.dsv.su.se/~mab/Lind.ppt"> jag tillhörde Wlan entusiasterna</a> själv.</p>
<hr width=10% align=center>
<p>Det som hände sen var att konkurrenterna (teleoperatörerna och Ericsson) svarade på hotet, utvecklingen tog en oväntad väg och Wlan-operatörerna satte krokben på sig själva.</p>
<p>Om man lyssnade mellan raderna på hur Ericsson och de andra i 3GPP resonerade innan Wlanhotet blev allvarligt hade leverantörerna tänkt att först sälja på alla operatörer 3G nät i grundutförande utan någon prispress. Efter det skulle man under flera år erbjuda små uppgraderingar av kapacitet i flera omgångar som man naturligtvis tänkte ta fullt betalt för och slutligen på andra sidan 2010 börja marknadsföra 4G (”LTE”).</p>
<p>När Wlanhotet dök upp tvingades telekomleverantörerna snabba på sin produktutveckling samt tidigare än planerat börja marknadsföra planerade uppgraderingar som HSPA. Till det kom prispressen när skuldtyngda operatörer skulle övertygas om att beställa 3G-nät under den tuffa perioden 2002-2004, vilket pressande priserna. Allt detta gjorde att delar av Wlan-operatörernas tänkta kostnads- och kapacitetsövertag krympte bort.</p>
<p>En annan faktor som oväntat bidrog till att underminera affärsmodellen för Wlan var den lediga kapaciteten i de färdiga 3G-näten efter 2006. Kundernas långsamma övergång till 3G och problemen för rena 3G-operatörer som Hutchisons 3 att få kunder ledde till att desperata operatörer satt med nybyggda nät men utan kunder som kunde fylla dessa med trafik. När 3 började marknadsföra 3G-donglar för data till fast pris definierade de om marknaden och skapade ett erbjudande som många andra mobiloperatörer tvingades kopiera. 3G-donglen blev en svår konkurrent till Wlan. Lägre bandbredd, men mycket bättre geografisk täckning.</p>
<p>Men det var Wlan-operatörerna själva som såg till att sabotera marknaden. Genom att hålla orimliga priser och inte samarbeta om attraktiva roaming-paket missade de det tidsfönster som fanns innan 3G näten var fullt utbyggda.</p>
<p>Det som ursprungligen gjorde konceptet Wlan så spännande var visionen om en småskalig nätutbyggnad där kostnaden för att komma igång var minimal. Om alla dessa nät samarbetade via ett clearing house som hanterade roaming skulle det spontant växa fram något som för användaren verkade som ett stort nät med god täckning. Tyvärr blev det inte så.</p>
<p>Priserna sattes alldeles för högt och operatörerna såg inte till att roamingavtalen blev rimliga. Med tanke på den dåliga täckningen och att det sällan fanns flera överlappande Wlannät på samma ställe borde naturligtvis alla operatörer ha öppnat sig för varandra och skapat en enda roamingpool. Men det gjorde de inte. Inte heller förstod operatörerna att utnyttja marknaden för tillfälliga kontantkort. Priserna sattes för affärsmän som var tvungna att komma åt nätet och inloggningen gjordes onödigt krånglig.</p>
<p>Även om Wlanindustrin inte har kunnat svara upp mot sina löften och det troligtvis kommer att visa sig vara en bortkastad investering ska vi alla vara tacksamma för allt ståhej som skapats de senaste nio åren. Wlan (och dess kusin WiMax) har stressat Ericsson och de traditionella teleoperatörerna. Det har drivit på innovationstakten. Bara hotet från Wlan-nät kommer att hindra giriga teleoperatörer från att höja priserna för mycket. Totalmarknaden för alla typer av Wlan-produkter är idag större än vad den annars skulle vara och därmed har priserna pressats neråt.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.mobileforesight.com/sv/2009/02/haveri-vision-wlan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

