Ibland får jag känslan av att alla vi som verkar inom tech-sektorn (IT, telekom, mobil, nya media) är offer för en kollektiv illusion. Vi vill gärna se vår egen industri som mer avancerad än den övriga ekonomin. Mer innovativ, högre löner, mer wow-faktor. Obegripligt svår för utomstående. Vi är industrin som bryter ny mark, som består av snabbväxande startups, som bygger framtidens teknologiska lösningar. Eftersom branschens egen PR-bild är väldigt smickrande är det svårt att se de fakta som talar emot denna.
För att ta några exempel. Datorn har hunnit fylla 60 år och delar av industrin har kommit långt in i mognadsfasen av sin livscykel och liknar nu vilken mogen bransch som helst. Jag tänker på konsultjättarna som EDS, Accenture och IBM Professional Services. Andra exempel är PCn (OS, tillverkning, distribution) och de jättelika mjukvaruplattformarna som SAP. Teleoperatörerna har varit i denna fas mycket länge och nu börjar även deras leverantörer som Ericsson med sitt snabbväxande affärsområde Ericsson Professional Services att komma dit. I denna del av industrin är ledorden storskalighet, fabriksmässighet, rutiner, inkrementella processförbättringar och fokus på kostnadskontroll. Och även företag som Microsoft och Oracle är faktiskt över 30 år gamla.
I OECD-länderna är den digitala infrastrukturen redan på plats och utrullad. Mobilpenetrationen ligger snart nära 100 procent, tillgången till Internet och PC är snart lika självklar som TV-innehavet var i slutet av 1900-talet. Alla företag har sedan länge infört IT/telekom för sina verksamhetskritiska system.
De stora produktivitetsvinsterna av dagens IT/telelösningar är redan inhämtade. Vilket företag tror att de kan få radikala genombrott och konkurrensfördelar av att SAPs system om 10 år är så dramatiskt mycket bättre än idag? Är PCn 2009 så dramatiskt mycket bättre än PCn 1999? Hur många år sedan var det som företagens tjänstemän slutade att vara kedjade vid sina skrivbord under fasta arbetstider för att kunna vara nåbara via telefon? Någon som minns?
Samtidigt bubblar och fräser det på innovationsfronten. Bara för att tech-sektorn idag förvaltar en jättelik installerad bas av komplexa legacysystem som blivit ekonomins infrastruktur innebär det inte att teknikutvecklingen avstannat. De radikala innovationerna och viktiga genombrotten finns men sker i nischer och nya tillämpningar, inte i bättre ekonomisystem eller snabbare bussar på PC:ns moderkort.
Stora delar av sektorn är idag en fabrik som tyngs ner av legacyproblematik och de enorma problemen med att styra en storskalig verksamhet som dessutom är väldigt komplex. Skillnaden är att det som är en basindustrin 2009 ligger på en högre kunskapsnivå än 1909 års fabriker, gruvor och järnvägar. Windows Update eller nya releaser av SAPs mjukvara må vara avancerat men det är fel ställe att leta efter viktiga innovationer och framtidens nya teknologier.
Det är en paradox att man både hittar framtidens genombrott och den trötta basindustrin inom samma sektor. Att vi inte riktigt ser den stora elefanten mitt i rummet beror på att den inte passar med det som vi framtids- och omvärldsanalytiker kallar för den mentala kartbilden. Vår mentala kartbild skapar blinda fläckar (blind spots) som gör att vi missar vissa omvärldsförändringar även när de är fullt synliga.
Svenska
